Efter en trög start i Allsvenskan var det dags att visa att man skulle vara med och slåss om guldet. Till en början såg spelet ut som det gjorde förra säsongen, fint korpassningspel där Elfsborgspelarna rullade runt bollen och skapade ett starkt tryck mot Hammarbys mål. De första 20 minuterna var det spel mot ett mål efter att bl.a. Anders Svensson och Andreas Klarström visat fin teknik på mittfältet och skapat målchanser till anfallarna. Bl.a. gjorde Svensson sin karakteristiska sulfint och frispelade en löpande Fredrik Berglund som dock fick till ett svagt avslut. Vid detta laget var Elfsborg värda ett mål.

Dock kunde inte Elfsborg ta tillvara på sina chanser utan i stället kunde Hammarby på sin första riktiga målchans mycket snyggt göra 0-1 genom Andreas Hermansson i den 29:e matchminuten.

Efter detta kom aldrig Elfsborg tillbaka till det fina spelet man hade i början av matchen. Hammarby backade ner och spelade något som liknade 9-1-0 vilket var i det närmaste omöjligt att komma igenom. Dock hade Anders Svensson och Kristoffer Arvhage fina skott tätt utanför och Fredrik Berglund vara nära att näta ytterligare två gånger men målformen saknas.

Hammarbys tråkiga men ack så organiserade och effektiva defensiva spel med livsfarliga kontringar satte stopp för Elfsborgspelet som långa stunder inte tycktes komma någonvart. De snabba spelomvändingarna var som bortblåsta och ersatta av ängsligt, långsamt, uppstannade anfallsspel. Nu måste man snart ha en seger annars börjar det bli riktigt, riktigt oroligt.