Detta var en sådan dag då precis allting,
och då mener jag precis allting, gick vägen
för Elfsborg. Till och med vädret var på
de gulsvartas sida. Regnet hade öst ner hela dagen
och gjort Ryavallens gräsmatta alldeles lagom våt
när det var dags för avspark.
Matchen startade i ett högt tempo där spelet
böljade fram och tillbaka och var under de första
minuterna förhållandevis jämn. Efter
hand tog dock Elfsborg över spelet och gjorde sin
bästa halvlek för säsongen. Man hade
rörlighet, passningsalternativ, finurliga och effektiva
lösningar på de flesta situationer samt inte
minst en sjuhelvetes inställning. Detta gjorde
att man spelade ut ett svagt AIK totalt under första
halvlek.
AIK hade dock den första riktigt farliga chansen
(AIK:s enda under hela matchen) då bollen efter
viss kalabalik efter en hörna hamnade hos Krister
Nordin som sköt förbi Willand
men inte en räddande ängel i form av Andreas
Klarström på mållinjen.
Därefter hade Elfsborg det mesta och det var framförallt
en viss "Volley-Berggren"
(myntat av speakern Göran
Lohne) som var den som stod i centrum. Först
får han bollen strax utanför straffområdet
efter att Krister Nordin
missat i undanrensingen och drämmer till bollen
rätt upp i krysset vilket betyder 1-0 till hemmalaget.
2-0 är dock ett mål som konkurrerar med Anders
Svenssons vollekryssmål 1999. Hasse
får bollen i mittcirkeln samtidigt som Bella
sticker i djupled och jag kan nog gå i god för
att de flesta förväntar sig en djupledspassning
från Berggren. Istället
drar karln iväg en lobb från halva plan då
målvkaten Håkan Svensson
är långt ute. Bollen seglar över Svensson
och hamnar i AIK-burens andra kryss. Vilket mål!
En grymt stark kandidat till året mål.
|