|
Destination Tallin
Ja, så skall man försöka sammanfatta Tallin-resan.
Det är långt ifrån en enkel uppgift med alla
intryck som måste smältas, men jag skall försöka.
Cup-finalen i våras var dagen då Elfsborg säkrade
spel i Europa. Ingen visste då vilka vi skulle få
möta i kvalet till Uefa-Cupen. När det till slut
lottades ställdes Elfsborg mot det Estniska laget Trans
Narva. Det var väl ingen skräckinjagande motståndare
direkt, men jag själv har dålig koll på Östeuropeiska
lag så något självklart avancemang ville
man inte ta ut i förskott. När det senare stod klart
att Guliganerna skulle anordna en resa till Tallin var jag
inte sen att anmäla mig. Den här chansen fick man
bara inte missa tyckte jag. Dessutom var det en chans att
lära känna kärnan inom Guliganerna.
Nedräkningen till resan gick långsamt till en
början men till sist dök dagen D upp. Den 8 Augusti
närmare bestämt. Det var dagen då 25 förväntansfulla
Guliganer samlades på Silja-Terminalen i Stockholm.
Härifrån skulle våran resa gå via Helsingfors
till vårt slutmål Tallin. Klockan 17:00 lämnade
färjan Stockholm för färd över Östersjön.
Stämmningen var på topp och det kändes underbart
att man snart skulle få se sina hjältar för
första gången utanför rikets gränser.
Båtresan var en enda fest, humöret var på
topp och stämningen obeskrivbar. Visst var man lite trött
när man steg i land i Helsingfors på torsdagsmorgonen
men det var ju match idag. Det enda som återstod nu
var en 1 1/2 timmes båtfärd över till Tallin.
Fast har man klarat en Finlandskryssning så var det
knappast något hinder. Väl framme i Tallin möttes
vi vid färjan av en tolk som skulle hjälpa oss till
hotellet. Bussfärden gick genom Tallins gator, på
visa håll nedsliten men det var över förväntan.
För att inte tala om hotellet Mikkeli, strax utanför
citykärnan. Hotellet var relativt nybyggt och man kunde
lika väl trott att man var i Sverige.
Klockan var nu cirka ett på eftermiddagen och nu endast
5 timmar kvar till match. Den tiden betades av via shopping
inne i centrum. Visserligen var det ingen större variation
på utbudet, men det gjorde inte så mycket för
det fanns en hel del att titta på en då, dessutom
är Tallin full av trevliga restauranger. Men då
vi hittade ett Mc Donalds var vi bara tvungna att testa på
detta. En Big Mac meny för ca 25 svenska kronor var helt
ok faktiskt. Mätta och belåtna begav vi oss av
till hotellet igen för att göra oss i ordning till
matchen. Förresten glömde nämna att vi även
testade att åka "trådbuss" det är
inte många förunnat (Roland tex.). Det var en hit
faktiskt, snabbt och billigt.
Så var det då äntligen dax att åka
till matcharenan, Lilleküla Stadion. Arenan låg
mitt i ett slumområde. Därför blev man förvånad
när man såg den. Den var inte riktigt färdig
byggd. Utan då jag gick runt på inspektion höll
dom på att skruva upp stolar. Efter att ha snackat med
en polis på arenan fick jag veta att detta bygge skulle
ha kostat ca 120 miljoner, och det kan jag förstå.
Det är nämligen precis en sådan här arena
Elfsborg skulle bygga. Med en publikkapacitet på ca
15-16000 hade det varit perfekt. Läktaren precis intill
planen och inga förädiska löparbanor, nej en
riktig fotbollsarena helt enkelt. Nog om arenan nu till matchen:
25 förväntas fulla guliganer gjorde allt som stod
i sin makt för att hjälpa sina hjältar till
seger, och det var ingen tvekan om att vi dominerade på
läktaren, inte konstigt med tanke på den fåtaliga
publiken (ca 400 pers). Dessutom var det endast två
bussar från Narva och resten folk från Tallin.
Elfsborg startade matchen i ett hög tempo och höll
bollen bra inom laget och jag själv var ganska lugn.
Narva imponerade inte precis men Narvas stärna Maxim
Gruznov visade sig vara en kvick spelare. Vid ett par tillfällen
höll han på att komma igen, men Elfsborgs reslige
back Martin Andersson stod ivägen hela tiden. Framåt
skapade Elfsborg ett par halvchanser men Lundström lyckades
inte med sista sparken. Inte förrän i den 33:e minuten
kom målet man väntat på. Johan Sjöberg
slog ett perfekt inlägg till Lundström som tryckte
in sitt första mål i Elfsborgsdressen. Vilt jubel
bland tillresta Guliganer utbröt och man hade knappt
lugnat sig innan det hettade till igen. Jesper Bengtsson (dagens
bäste enligt mig) tog sig in i straffområde, fälldes
bryskt och domarn satte pipan i munnen och straffen var ett
faktum. Fram stegar Stefan Andreasson. Stefan är iskall
och väntar ut målvakten som lägger sig väl
tidigt. Han behöver bara placera bollen i högerhörnet.
Två mål på bortaplan redan i den 35:e minuten
bättre öppning kunde man knappast ha hoppas på.
Men så i den 40:e minuten kvitterar Narvas Gruznov
efter ett missförstånd. Inlägget som Wiland
skall plocka ner nickar Kristoffer Arvhage ut till en helt
fristående Gruznov som därifrån nickar in
1-2 trots att Wiland är på bollen. En sin iver
att rädda bollen skadar sig Wiland då han landar
konstigt. Resultatet en stukad fot. Wiland ligger ner länge
men kan spela klart halvleken. 2-1 i det här läget
kändes helt okey även om Narvas mål var onödigt.
Till andra halvlek kommer Elfsborg ut med en ny målvakt.
Anders Bogsjö byts in då man inser att Wiland inte
kan spela mer. I början av halvleken är inte dominansen
lika stor längre. Narva tilläts flytta fram positionerna
men anfallen slutar allt som oftast med brytningar utanför
straffområdet. Bogsjö gör inga fel och spelar
hur säkert som helst. Istället är det Elfsborg
som punkterar matchen. Matchhjälten Andreasson får
på en kanonträff som målvakten är chanslös
på. 3-1 här och Elfsborg säkrar allt mer bakåt.
Visst man kunde gjort fler mål men man satte defensiven
i högre prioritet. Mikael ANdersson har en bra chans
liksom Bruno som bytt in, men några fler mål blir
det inte, den här gången.
Men visst skall man vara nöjd. 3-1 kommer inte Elfsborg
att tappa. Det finns inga möjligheter. Nej jag är
99.99% säker på att vi redan nu är i första
omgången av Uefa-Cupen. Vad som väntar där
vet man ju inte än men ett bättre lag än Trans
Narva blir det ju säkerligen. Efter matchen fortsatte
festen på hotellets restaurang innan det var dags att
besöka stadens kärna igen för att få
i sig lite mat. Nu började dock tröttheten slå
in och nattsömnen på hotellet senare på kvällen
var välbehövlig. För redan nästa dag klockan
10 var det dags att lämna Tallin för hemfärden
till Stockholm igen.
Men det var inga problem att fördriva tiden på
vägen hem, det fanns mycket att tala om. Dessutom var
alla på ett förträffligt partyhumör.
Vilket säkert har satt sitt spår hos vissa efter
hemkomsten. När man så klev iland i Stockholm på
Lördags morgonen var äventyret slut för den
här gången, men jag lovar att det blir fler sådana
resor framöver. Hoppas då träffa ännu
mer nytt folk. Jag säger som "Percy" i Torsk
på Tallin. Resan var ett delux-arrangemang så
det är bara att tacka och gratta reseledaren för
en förträffligt bra planerad resa.
Krönikan skriven av Erik Blomkvist
2001-08-12
|
