Guliganerna reser till Sundsvall tur & retur!

Ja då var man hemma igen efter 3 dygn på resande fot i dom norrländska skogarna. Känslorna och minnena är många, därför skriver jag denna krönika. För er som inte hängde på kan jag bara säga:

Känn er blåsta, ni missa årets, kanske århundradets guliganresa!

Avfärd från Borås
Resan tar sin början tidigt på fredags morgonen då 8 tappra Guliganer lämnar Borås med destination Sundsvall för att se matchen GIF Sundsvall - Elfsborg på Idrottsparken. (En nätt liten resa på ca 160 mil tur & retur.). Påpekas bör även att ytterligare en buss gav sig iväg dagen innan.

Undertecknad steg först på i Liljeholmen, Stockholm och slapp på så sätt ett par timmar i buss. Härifrån tar min berättelse sin början...

Fredag 13:15 lämnar vi Stockholm.
Vi hinner knappt rulla ut ur Stockholm innan vi råkar in i ett häftigt oväder där regnet fullkommligen vräker ner. Som tur var har vi utbildade chaufförer som är vana vid denna typ av monsunregn så både bil och Guliganer håller sig på körbanan.

Största samlingen med navkapslar i Läby!
Man har hört talas om folk som samlat på diverse udda saker. Men en trädgård full med navkapslar har jag då aldrig sett förut. Och då menar jag inte 20-30 stycken utan snarare 200-300 hundra kanske ännu mer. Det visar sig att det är en äldre gubbe som samlar upp alla dom navkapslar som tappas utanför hans hus precis intill E4:an. Tror till och med han säljer och byter för den som är intresserad! Vi var bara tvugna att stanna och ta en bild. Vi bytte dock inte våra hyrbilsnavkapslar!

Tankning och en rejäl utskällning!
Ett par mil senare blinkar besinlampan till och vi blir tvugna att stanna. Spjuth den filuren bestämmer sig för att "skoja" lite med mackpersonalen och går ut och skriker något i stil med:

- Du kör som en riktig fyllskalle Torbjörn det är ett under att vi inte åkt av vägen!

Killen i kassan kommer ut och ser sånär ut på att ringa polisen. Spjuth förklarar att vi kör sk "rysk rattroulette" som går ut på följande: Den som är fullast kör en sträcka på ca 5 mil och kör han inte av vägen tar nästa person vid. Tricket lyckades inte riktigt och ingen polisanmälan gjordes men jag med flera vek sig av skratt. Färden gick sedan vidare. Killen på macken trodde säkert inte vi var kloka!

Spjuth luras igen, nu är det ICA Kvantum på tur!
Precis innan vi når Sundsvall är vi tungana att inhandla den mat som ska bli frukost de närmsta två dagarna. Våra tre kockar (Guliganernas oldboys) plus 3 frivilliga beger sig in på Kvantum för att handla. Spjuth ser sin chans att skoja igen och ringer då upp personalen. Följande samtal äger rum:

- Hej, jo det är så här att vi har slagit vad med våra kompisar om att dom inte ska betala för hälften av de varor dem handlar så vi vill att ni kontrollerar dem noggrant så sällskapet inte lyckas.

(tjejen i luren): - Det var ju inte bra, hur ser dom ut?

- Två yngre och några äldre, en utan hår, en med käften full av guldtänder, en ljushårig med glasögon, plus någon med gul Elfsborgshalsduk. (klockren beskrivning)

(tjejen i luren): - Det är så mycket folk här i butiken så det blir svårt att ha koll men vi ska ha ögonen på dem.

- Okey, tack och hej

Våra vittnesuppgifter ledde dock inte till något gripande, eftersom alla varor betaldes så istället bjöd vi på flagghav utanför affären.

Inkvartering på Norra Bergets vandrarhem.
Trötta efter dagens eskapader sker endast liten stadsvandring, innan de flesta kryper till sängs. Till och med sådana uppesittarrävar som "Hagge" och "Svempa" rapporteras ha kommit hem från city runt 22-tiden i avsaknaden av brudobjekt (och det är extramt ovanligt!).

Vad dom inte visste var dock att den kvinnliga befolkningen i Sundsvall sitter hemma och förfestar till midnatt innan de beger sig till stan!

Sömnlös natt till en början!
På kvällen ligger mina rumskamrater (Spjuth och Stefan) och jag och snackar lite om morgondagens match mot Giffarana och vi är överens om att minst en poäng måste bärgas. Efter att vi enats om detta är det dags att få besök av John Blund. Men det blev inte riktigt som vi tänkt oss.

Väggarna på vandrarhemmet var i det närmaste befriande från ljudisolering och har man en granne (Sören) på andra sidan väggen som snarkar likt en raggarbil med musik på högsta volym på är det svårt att somna. Det är för mig en gåta hur folket som låg i samma rum kunde somna. Tillslut gick det men nästa morgon kom någon med den lysande ideén att en gomsegeloperation vore bäst! Kunde bara instämma i resonemanget.

Overhead flagga synlig över hela Sundsvall!
Efter att ha frossat på det delikata frukostbordet var det dags för nya uppgifter. GIF Sundsvall fira som bekant sitt 100-års jubileum just denna lördag och vi ville på något sätt fira föreningen och dess invånare på ett speciellt sätt. Men på vilket sätt?

Till slut kom någon på den ultimata idéen att pryda Sundsvalls utkikstorn på Norra Berget med det finaste vi vet , nämligen vårt emblem. Lite förutseende hade dessutom någon packat in vår stora "overheadflagga" med Elfsborgsemblemet i en av bussarna. Återstod då bara att sätta upp den. Det var dock lättare sagt än gjort.

Utkikstornet var 22 meter högt och det redan höga berget gjorde att man nästan fick svindel. Men tappra som vi var påbörjade vi det mycket slitsamma arbetet och tillslut lyckades vi med hjälp av snören stenar och en sko (storlek 44). (se bilder)

Nere från stan kunde man sedan se mästerverket klart och tydligt. Men tydligen fick några Sundsvalls-supportrar nys om flaggan och några timmar senare var den nerklippt. Det återstod då endast 2 timmar kvar till match och det var brottom om spelarna skulle få se den på plats. Man såg nämligen flaggan från arenan.

I ilfart gick resan tillbaka till tornet. Nu hade vi dock lite erfarenhet av detta arbete så denna gång tog det inte många minuter innan flaggan var uppe igen.

Uppladdning på stan samt ett par öl på Olearys!
Väl nere i stan igen besöktes torget i Sundsvall där firadet av 100-åringen var i full gång. Trots dåligt väder (regn förstås) var det en hel del folk och det bjöds på profesionell dansuppvisning. Dessutom förbrödrades vår egen "Ivan" med en kvinnlig Sundsvallssupporter i något som skulle likna dans. :)

Vidare hann vi även kolla in Olearys och snacka lite med "patronerna" om dagens match, innan det bar av till Idrottsparken för match mellan Sundsvall och Elfsborg om någon nu missat det.

Tänker inte lägga ner tid på någon matchrapport i denna krönika utan den kommer separat, men följande noterades.

- Planen var det sämsta som skådats!
- Vädret var skiftande. Pissregn och solsken om vartannat. Blöt blev man!
- Matchen hade inget underhållsvärde alls, förutom Hasse kungliga mål då.
- Resultatet var knappast rättvist men vi var förstås nöjda.
- Thomas Ahlström tilldelades en egen ramsa.
- Flaggan syntes bra från tornet, men klipptes ner för andra gången under matchen.
- Korven vet jag inte hur den smakade för jag köpte aldrig någon.
- Sundsvalls tifo var snyggt men var befann sig publiken?
- Daniel Ungs kapning var i värsta laget.
- Glädjescener utbröt då Bergersen bränner sin straff i stolpen!

Totalt:
En nöjd Elfsborgsklack lämna arenan. "Giffarna" måste ha gråtit sig till sömns.

Tänk vad man kan tillverka av lite tyg!
Efter matchen beger vi oss tillbaka till vandrarhemmet blöta men belåtna. Där lirar en del fotboll andrar surfar på internet och vissa känner att dom måste ta en tupplur. Skymningen börjar göra sig påmind då Torbjörn påminner oss om den 27 meter långa gula tygrulle som vi plockat med oss från tygstaden. Dessutom har vi en svart sprayflaska så det var oundvikligt att tillverka en ny flagga.

Efter lite jobb står så äntligen en 27 meter lång flagga färdig redo att sättas upp i det torn där vi en gång tidigare fått en och samma flagga nerklippt två gånger. Men skam den som ger sig. Tredje gången gillt!

En lång rad Guliganer vandrar upp till Bergets topp får att fästa skapelsen, och efter lite pyssel lyckas det också. Men nu har det blivit relativt mörkt så det är svårt att se vad det står från längre avstånd. (Det stod: Guliganerna varpå a:et var format till en speciell kroppsdel (se bild))

Nöjda med skapelsen vandrar vi sedan hemåt för att göra oss i ordning för utekväll i Sundsvalls City!

Ändrade planer! Vi besöker Sundsvall bankett och grattar föreningen!
Innan det bar av till stadspuls och krogliv gör vi dagens goda gärning. GIF Sundsvall firade ju som sagt sitt 100-års jubileum och det gjorde man i form av en bankett på Södra berget. (En vackert belägen plats med utsikt över hela staden) I tron om att få hälsa på Anders Grönhagen beger sig 9 personer i bil upp till banketten där man tyvärr möts av det dystra beskedet att Anders tackat nej till banketten.

Vi bryter dock inte ihop för det. Rätt som det va kom Fredrik Sundfors fram och pratar. Han kände visst igen några från förra året, skillnaden var dock att denna upplaga guliganer var av det något nyktrare slaget. Förra året vann ju Sundsvall med 1-0 och då fick Fredrik blommor som bästa spelare. Sånt glömmer inte en målis!

Efter en stund kommer även kvällens toastmaster fram och samtalar. Det hela slutar med att alla går upp på scen där Jonas sin vana trogen håller ett utomordentligt tal som gör att hela salongen reser sig upp och ger stående ovationer till det tappra gäng som åkt hela vägen upp till berget för denna cermoni.

Tillsammans kommer vi överens om att både "Giffarna" och Elfsborg lirar Allsvenskt nästa år och utbringar ett Hipp Hurra. Stolta Guliganer tackar sedan för sig och folk tror knappt det är sant det dom precis bevittnat. Fast är man märkta som "Sveriges trevligaste supportrar" får man leva upp till ryktet.

"Hagge" byter smeknamn till den "lille gule"
De sena kvällstimmarna som återstår bedrivs inne på stans krogar men vad som händer där med i detalj spar vi till en annan gång. En sak kan dock avslöjas. "Hagge" har numera ett nytt smeknamn. När vi kör runt och letar efter "Hagge" och "Svempa" frågar vi tillslut ett par äldre damer om dom sett våra gunstlingar.

- Du menar den "lille gule" säger den ena varpå taket på minibussen håller på att lyfta. Att vara så känd efter bara ett par timmar i en stad är starkt jobbat Hagge!

Någon strimla vår fina 27 meters flagga!
Tidigt på söndagsmorgonen upptäcks att vår senaste flagga blivit brutalt strimmlad och okända legister. Stimmlorna var fint ihoprullade under ett par stenar vid utkikstornet. Detta retar dock bland annat Spjuth och Ivan som tar saken i egna händer och hänger upp den sista flagga Sundsvalls stad ännu inte sett. "Bara Boråsare" får sitta uppe det fåtal timmar vi har kvar i Sundsvall innan vi packar ihop för att ge oss av efter en händelserik helg.

8 Guliganer går i Hasses fotspår och värvar släkting!
Det enda som återstod var nu en tråkig hemresa tänker ni.... nej inte alls! En resa med guliganerna är aldrig tråkig. Istället tar vi tillfället i akt att besöka Norrsundet. Staden där Hasse Berggren började sin fotbollskarriär. Lindövallen blir första stoppet. Där vi beträder den historiska gräsmattan.

Inte nog med det. Efter diverse genial efterforskning av Hasses släktträd samt hjälp vänner till Hasse finner vi hans syster Teresa som vi genast värvar in i guliganerna.

Nöjda med värvningen fortsätter resan och när man blir avsläppt i Stockholm på eftermiddagen är det dags att summera en underbar resa. Hoppas detta gav en någorlunda bild av det hela.

Massor av saker har hänt och allt kommer man inte ihåg. Sen ska man komma ihåg att jag åkte "lugna bussen" och den andra minibussen har säkert sin historia som säkert kommer återberättas. Nu hoppas vi bara att Elfsborg och Sundsvall spelar Allsvenskt även nästa år. Får då kan ni skriva upp mig redan nu! En sak till: En bild ljuger aldrig! :)

Absolut senaste nytt!
Eftersom jag hoppade av i Stockholm missa jag slutet på resan. Men i skrivande stund fick jag just veta att man också lyckats med något som Stefan Andreasson misslyckades med. Nämligen värva Klas Ingesson. Välkommen till Guliganerna medlem nr: 1000!

Krönikan skriven av Erik Blomkvist 2003-08-17

Foto: Erik Blomkvist